Livet framöver kommer inte ens räknas som liv. Det kommer vara jobb och sömn. Imorgon lämnar C Sverige och jag kunde inte ens komma och säga hejdå ordentligt för jag har knappt kunnat resa mig ur sängen sen igår. Ska vara hemma från jobbet imorgon också, men på fredag måste jag dit, annars kanske jag får sparken. Det har jag inte råd med. Har redan haft sammanbrott över ekonomin idag, när jag stod i duschen och darrande försökte hålla mig upprätt.
En sak som glatt mig idag dock är att paketet till Schweiz bör ha kommit fram idag, eller möjligtvis imorgon. Det här med att ge är roligare än att få tedde sig tämligen orealistiskt förr, men nu kan jag knappt bärga mig. Har gottat mig i flera dagar åt hur hon kommer se ut när paketet landar i brevlådan, när hon läser brevet eller när hon lyssnar första gången. Tänker mig att hela familjen kommer sitta samlad i deras söta Schweiziska hus, gunga i takt och lovprisa musiken med gnistrande leenden. "Magnifique!" kommer de att ropa, "Nous voulons plus!". Eller något liknande. Det där var ju google translate-franska.
Jag längtar till februari.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar