Revelation

Jag har bestämt mig nu. Jag ska skriva en helt otrolig PM (vill bara säga eTT helt otroligT PM, men tydligen är PM ett n-ord) och sedan hoppa av sista kursen på uni med flaggan i topp. Det är inte värt stressen och magontet och gråten. Jag kommer aldrig någonsin få ett bra betyg så länge jag mår som jag gör, och bara tänker negativa tankar om mig själv och mina prestationer. Det funkar inte längre. Jag behöver ta tid till att må bättre. Jag ska jobba, tjäna pengar, vila, läsa böcker JAG SJÄLV valt, sova mer än 5 timmar per natt, INTE ha ont i magen, INTE ha daglig ångest, träffa Räkpojken och C mer (eftersom de båda - kanske - också kommer ha tagit en pluggpaus då), gå promenader, laga god mat, gå ner i vikt, BARA göra roliga saker som jag MÅR BRA AV. Gå på bio, börja på tantvattengympa, köpa fina kläder, INTE ha tenta över JULAFTON. Jag behöver ta ett steg tillbaka och sluta se mitt liv en millimeter framför mig, utan se det i ett större perspektiv och försöka se var jag vill gå med det. Det är mitt mål nu. Och det känns så jävla skönt att äntligen inse att man inte BEHÖVER plåga sig själv hela JÄVLA tiden. Man KAN göra saker som BARA är roliga. Det räknas också som att göra någonting. Man behöver inte läsa litteratur från 1700-talet och fatta ALLT på två dagar för att räknas som människa. Så det så.