Ha. ha. ha. Jag inbillade mig att det var en slöja som drogs bort, en verklighet som äntligen avslöjades. Men det var bara ett tillfälligt fall - fasaden är uppe igen, nymålad. Nej men allt är bra! Frid och fröjd! Kärlek och ljus och värme och öppenhet och HERREGUD VAD JAG ÄR LYCKLIG JAG ÄR SÅ LYCKLIG SÅ JAG DÖR, BRY DIG INTE DU TA HAND OM DITT EGET HA SÅ KUL JAG MENAR DET. Det är vansinnigt, och det är en tidsfråga nu innan allt rasar i miljontals smulor. Tror jag, i alla fall. Det kanske är på tiden.
Utöver det står allting stilla. En dämpad tystnad, som i en biosalong eller ett bibliotek. Inuti.
Ja ja, jag kommer snart bli rik i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar