Det händer faktiskt saker i världen, utanför mig och mitt. Allt har inte avstannat för att jag gjort det. Med hjälp av JK har jag för första gången insett det utan att må dåligt över det. Det kändes faktiskt nästan skönt. Som om jag växt ifrån allt det där. Men jag vet inte.
Imorgon ska jag äntligen träffa Räkpojken igen efter cien años de soledad hon levt vild ute i skogarna.
Imorgon blir också första dagen på den köpfria månaden. Svarta Mars och allt det där. Vi får se om jag klarar det. Det måste ju vara okej att betala för böckerna som inte kommit än?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar